Ska man behöva ta det lungt?
Skulle rida på Shalle... Men ingen var i stallet och kunde hjälpa mig att sadla, sen när någon väl kom, snälla Inger, så fullkomligt förbjöd hon mig att rida ut själv på, som hon sa, den där vilda hästen! Nä, inte utan sällskap åtminstonde. Så då kunde jag ju inte gärna tvinga henne att sadla den åt mig.
Nä fick stå över.
Men glad i hågen över att handen var bättre så mockade jag, bar vatten, hämtade halm och hö för flera dagar framåt, akrobatik på högsta nivå upp och ner för stegen till höloftet med bara en hand att klättra med. Lunchfodrade i hagen, ja, gjorde allt stallarbete som jag brukar göra. Men en hand då.
Var väldigt trött efteråt, varm och svettig trots kylan ute.
Kom hem, satte i gång att kandera mandlar till barnen och lagade ost och skinpaj. Ser då att tummen är svullen och blå längst ena sidan och börjar värka ordentligt :-( Värken blir bara värre och värre, tar mina supertabletter, men hjälper föga. Blir trött av medicinen, lägger mig i sängen och hoppar över middagen (vill alltid vara själv när jag har ont) Känner mig dum för att jag blir så hjälplös och till besvär. Tomas får hänga tvätten och fixa resten av middagen till barn och så.
Blir lite bättre mot kvällen. Men blev lite uppskrämd. Man kansek måste börja lyssna på läkarna? Jag måste ta det lugnt. Egentligen ska jag inte vistas i stallet alls. Dom skulle smälla av om dom visste hur jag håller på.
Men så är man ju, man vill ju inte vara till besvär. Man vill ju göra det man kan. Jag kan ju göra allt. Eller? Det kanske är det som visar sig nu. Jag kan inte.
Jag vill ju rida... Shalle håller på att hoppa ur skinnet av rastlöshet. Jag ska nog inte ta ner halm och hö mer själv, det var riktigt jobbigt. Sen ta det lite lugnare med bärandet och fixandet... Så går det nog bra. Inte göra allt... Men en del.
Vill inte vara besvärlig för alla ju!!
Som tur är så hjälper dom mig i stallet mig gärna, Inger är sååå glad att jag flyttat dit och jag har hjälpt henne en hel del innan jag gjorde illa mig, så det känns ju bra iaf.
Hur som helst... I dag har jag bakat. Hallonkakor och chokladkakor, småkakor alltså. Och så har jag lagar fiskgryta.
Tomas ska jobba så han vilar lite nu, barnen spelar DS. Vi ska kolla på Let's Dance sen. Just nu kommer jag nog hejja på Birro... Han är cool.
Nä fick stå över.
Men glad i hågen över att handen var bättre så mockade jag, bar vatten, hämtade halm och hö för flera dagar framåt, akrobatik på högsta nivå upp och ner för stegen till höloftet med bara en hand att klättra med. Lunchfodrade i hagen, ja, gjorde allt stallarbete som jag brukar göra. Men en hand då.
Var väldigt trött efteråt, varm och svettig trots kylan ute.
Kom hem, satte i gång att kandera mandlar till barnen och lagade ost och skinpaj. Ser då att tummen är svullen och blå längst ena sidan och börjar värka ordentligt :-( Värken blir bara värre och värre, tar mina supertabletter, men hjälper föga. Blir trött av medicinen, lägger mig i sängen och hoppar över middagen (vill alltid vara själv när jag har ont) Känner mig dum för att jag blir så hjälplös och till besvär. Tomas får hänga tvätten och fixa resten av middagen till barn och så.
Blir lite bättre mot kvällen. Men blev lite uppskrämd. Man kansek måste börja lyssna på läkarna? Jag måste ta det lugnt. Egentligen ska jag inte vistas i stallet alls. Dom skulle smälla av om dom visste hur jag håller på.
Men så är man ju, man vill ju inte vara till besvär. Man vill ju göra det man kan. Jag kan ju göra allt. Eller? Det kanske är det som visar sig nu. Jag kan inte.
Jag vill ju rida... Shalle håller på att hoppa ur skinnet av rastlöshet. Jag ska nog inte ta ner halm och hö mer själv, det var riktigt jobbigt. Sen ta det lite lugnare med bärandet och fixandet... Så går det nog bra. Inte göra allt... Men en del.
Vill inte vara besvärlig för alla ju!!
Som tur är så hjälper dom mig i stallet mig gärna, Inger är sååå glad att jag flyttat dit och jag har hjälpt henne en hel del innan jag gjorde illa mig, så det känns ju bra iaf.
Hur som helst... I dag har jag bakat. Hallonkakor och chokladkakor, småkakor alltså. Och så har jag lagar fiskgryta.
Tomas ska jobba så han vilar lite nu, barnen spelar DS. Vi ska kolla på Let's Dance sen. Just nu kommer jag nog hejja på Birro... Han är cool.
Föresten har vi bestämt oss nu. En mellanpudel kommer det bli. :-) Inte riktigt än, men till våren eller så! Kan knappt vänta!!!!
Trackback