Debuten!

Jahopp i dag var det dags för debut för mig och Wick på tävlingsbanan.
Kände mig supertaggad i början på veckan, körde en klass 1 bana då och han gick så himla fint.
Var på träning på torsdagen igen och då började det trassla med slalomet. Som om han fick hjärnsläpp. Så inför lördagen så kändes det ju sådär då, jag skulle ha tagit det lite lugnare. Men men, nu var det gjort och på startlinjen i morse stod vi.
Jag brukar sällan vara nervös. Lite spänd förväntan kanske, men inte nervös. År av tävlingsvana med hästar har väl gjort det till en vana. 
I dag dock så var jag skitnervös. Vet inte hur många som frågade mig om vilket startnummer jag hade osv. Jag kände att jag byggde upp en enorm prestationsångest. Vilket jag hellre varit utan :P Första klassen var hopp, en jätterolig bana egentligen och lätt att komma ihåg. Vilket inte jag gjorde. Tror jag glömde mig redan på fjärde hindret, sen trasslade slalomet som bara den. Fick honom inte att ta det hela ordentligt. Möjligen på slutet gick det bra. Men det var några få hinder det.

Till andra klassen kände jag mig något lugnare. Startade och fick en dålig ingång till slalomet, men sen tog han det, hela, lika fint som vanligt! :D Sen sprang jag, och Wicke-Vire också! Ett helskönt lopp där vi hittade flytet, verkligen. Kändes så lätt! Så himla skönt att få avsluta med att känna sig nöjd och glad.

Känner mig fortfarande glad över dagen och jag är super lycklig över hur Wick skött sig, det kommer bli jävligt bra det här. Men en uns av irritation att jag inte gör bättre ifrån mig. Tycker jag står still i min utveckling. Jag blir liksom inte bättre, står och trampar vatten. 

Wicke-Vire är iaf värsta underbara drömhunden och han gjorde min dag så lycklig i dag! <3


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback